Fattigdom i Sverige
Jag kan nog säga att jag inte kommer att rösta på de borgliga partierna när jag ska delta i mitt första val. Men egentligen ligger jag väl någonstans mittemellan. Visst håller jag med dem om att det ska löna sig att arbeta, och att högt uppsatta med höga löner faktiskt har rätt till de löner de får. De har ju faktiskt jobbat hårt för att ta sig dit. Men de verkar inte tänka så mycket på arbetar/medelklassen överhuvudtaget. Att de dessutom har gjort försämringar i A-kassan är inte heller någon fördel. Många kommer tvingas till att söka socialbidrag, även löntagarnas trygghet kommer att försvinna. Arbetslöshetsförsäkringen är lika viktig som många andra försäkringar, så som hemförsäkringen och bilförsäkringen. De är inte till för att vi ska råka ut för skador, utan för att vi ska vara skyddade mot en ekonomisk katastrof när något väl händer. Vem som helst kan ju drabbas av arbetslöshet. Regeringen verkar inte riktigt förstå varför folk är arbetslösa, utan att det beror på de arbetslösa själva. Idag kan man förlora sin A-kassa om man inte är tillräckligt aktiv med att söka jobb. Men regeringen vill dessutom bötfälla dessa personer. De verkar inte se den verklighet som faktiskt pågår på arbetsförmedlingarna. Visst finns det dem som utnyttjar socialbidragen. Och jag tycker självklart att de som fuskar ska straffas, men att några fuskar kan inte vara ett skäl till att straffa alla. Jag tycker faktiskt att det är väldigt fel att många invandrare kommer till Sverige och lever på socialbidrag och många andra bidrag. Jag säger inte att detta bara gäller invandrare, men majoriteten kretsar kring dessa. Dessutom har jag läst att äldreförsörjningsstödet ger invandrade pensionärer rätten till att kvittera ut en pension som verkligen kan kallas generös. Huruvida dessa siffror stämde eller inte vet jag inte, men jag vet att det inte är så lite pengar. Och jag tycker att det är fruktansvärt fel när dessa personer aldrig har tjänat en krona till den svenska staten. Speciellt när många svenska pensionärer idag inte lever på så mycket pengar.
Men jag tycker jag faktiskt att regeringen gör det svårare för dem som redan har det svårt, och bättre för dem som redan har så det räcker.
Rättskunskap - blogguppgift
Det vanligaste exemplet på samhällets något kluvna syn på när vi anses vuxna, är kanske att ni trots ni är myndiga och rösta inte får köpa ut på systemet. Är det rimligt? Finns det några goda skäl för att denna åldersgräns skall finns?
Jag tycker inte att det är rimligt i och med att man faktiskt blir myndig när man har fyllt 18. När man är 18 år får man rösta, gifta sig och till och med att lära sig att döda någon i militärtjänsten. Varför ska man då inte få köpa alkohol på system bolaget? Man kan ju göra det på puben... Dessa saker har dessutom ett större värde, och kräver minst lika stor mognad som att själv handla ut på systemet. Men som till allt annat finns det självklart bra skäl till att faktiskt ha det såhär.
Några argument mot en åldersänkning kan vara att många i 18-årsåldern har kompisar som är yngre, och om då åldersgränsen skulle vara 18 år skulle det antagligen ske en hel del "utköp". Men för att sedan argumentera mot detta så skulle smugglingen av alkohol och alkoholköp mellan langare och minderåriga minska. Ungdomar kanske till och med skulle tillverka/dricka mindre hembränt om åldergränsen bara sänks? Vilket hade varit bra då detta kan vara farligt. Men då kan man fråga sig om en ålderssänkning skulle leda till att ungdomar drack med mer respekt, eller om de skulle börja dricka mer? Det är i alla fall inte rimligt att man som 18-åring kan gå till puben och dricka nästan hur mycket sprit som helst, när man vid samma ålder till exempel inte får köpa en flaska vin att dela med sina kompisar under en middag. Det är svårt att ta lagstiftningen på allvar när det ser ut såhär.
Beskriv och diskutera rimligheten för olika nivåer av straffmyndigheter. Är det rimligt att en 19 åring får mildare straff på grund av sin ålder, eller att en 17 åring inte kan dömas till fängelse? Argumentera för och mot utifrån följande artiklar
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4209701.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4210750.ab
När det gäller straffmyndigheter är det väldigt svårt att stifta lagarna så att de passar till allt. Jag menar, jag tycker egentligen inte att det är något konstigt att man får mildare straff om man är yngre. Att sitta i fängelse som 17-åring låter faktiskt inte rimligt. Inne på fängelserna finns det ju människor som är väldigt kriminella, och att sätta en så ung person på ett sånt ställe är heller inte bra. Den unga blir ju inte precis mindre kriminell av att sitta inlåst med flera som kanske har begått väldigt grova brott. Men om man istället vänder på det, så blir det inte heller rätt.
En person som inte är straffmyndig ska inte kunna begå hur många brott som helst utan att bli straffad. Så var ska egentligen gränsen gå? När man läser om 14-åringen som begår brott efter brott, och polisen känner sig maktlös, förstår man att det måste införas en strängare ordning bland ungdomsbrottslingar, det är alltså en självklarhet att det behövs någon slags ändring här. Det är faktiskt väldigt irriterande att tänka på att polisen inte kan göra något åt en sådan person, medan dem samtidigt står längs vägar och stoppar rent av ofarliga personer för att dem kanske kör lite för fort. Jag tror att det handlar mycket om samarbete mellan olika instanser. Och om det nu faktiskt är så att socialtjänsten inte gör tillräckligt för dem som inte är straffmyndiga, så är väl även det ett självklart exempel till varför lagen borde ändras. Det är alltså väldigt viktigt att socialtjänsten tar sitt ansvar, annars ska dem inte ha med dessa unga brottslingar att göra, utan polisen borde själv få utreda brott även om personen inte är straffmyndig. 14-åringen har nu troligtvis vant sig vid att det inte händer något om han begår grova brott, och han kommer att ha med sig den här inställningen tills han blir straffmyndig. Då kommer konsekvenserna istället oväntat, och hur ska han klara sig då? Visst är det bra att han troligtvis kommer att bli straffad för något nytt när han väl har blivit 15. Men tänk på alla personer han har skadat eller förstört för innan han väl hamnar där.
Polis, polis, potatisgris!
Man kan väl ändå inte vara polis, när man har de här åsikterna? En polis ska vara neutral. Om inte så blir det helt enkelt fel. Personer med sådana rasistiska åsikter kan inte döma någon rättvist. Och polisen ska stå för säkerhet? Mjo, det kan man ju fråga sig ibland. Många har nog vänt sig mot dem pga. detta. Istället kan en rädsla för polisen skapas, i alla fall för invandrare. Vem kan dem lita på? Sen har jag faktiskt inte riktigt förstått varför dem själva lämnade in denna video när dem visste vilka konsekvenser det skulle ge. Man kan ju i alla fall hoppas att dem själva insåg vilka fel dem gjorde.
Om det är någon som ska vara en förebild för hur och varför lagar och regler ska följas, så är det polisen! Men inte det nä. Istället får vi se hur de diskriminerar invandrare; hets mot folkgrupp.
Länk: http://sydsvenskan.se/malmo/article411978/Utbildningsmaterial-klassas-som-hets-mot-folkgrupp.html
Sen måste jag bara nämna en sak som jag inte riktigt förstår. Vilken rätt har polisen egentligen att gripa folk för brott, när de begår samma brott själva? Jag stör mig på så många små saker när det gäller polisen, och varje liten sak gör mig bara mer och mer arg. När det gäller fortkörning till exempel. Inte fan håller polisen hastigheten när de är ute och kör som vanligt. Men när det gäller privatpersoner.. Ja då ska dem stå bakom buskar och krökar för att få tag på så många fartskridare som möjligt.. vilket skämt! Ibland känns det helt enkelt som att vissa poliser utnyttjar sin position.
Kvartlivskrisen..
Finns kvartslivskrisen? Är det verkligen så att dagens unga, istället för att glädjas åt sin nyvunna frihet, känner sig oroliga, osäkra och livströtta?
(http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/existentiellt/artikel_936829.svd)
Kvartlivskrisen - att gå från barndom till vuxenliv... visst finns den, och vi är nog många som känner igen den. Kraven ställs, förväntningarna ökar, och kraven ska uppfyllas. Pressande? Javisst. Det är inte lätt att vara ung samtidigt som man ska planera inför framtiden. Hur ska man veta nu vad man vill göra om 10 år?
Besluten vi tar genom livet är viktiga. Dessa ligger till grund för en stor del av vår utveckling och framtid. Men att hela tiden behöva känna att man måste ta rätt beslut, då man vet att det hänger på en själv och ingen annan, är krävande. Det kan till exempel handla om gymnasievalet - vilken skolan, vilken linje? Eller framtida studier som högskola/universitet - vad vill jag egentligen jobba med? Vi har många val att välja mellan, och många beslut att ta. För att vara så "förberedd" inför sin framtid som möjligt, och ta sig framåt på ett smidigt sätt, krävs det nästan att man vet vad man vill bli innan man går ut 9an. Om man då vet det, kan man direkt välja rätt linje med rätt behörigheter. Tillskillnad från dem som kanske inte vet, som sen kanske märker att de valde fel linje. Dessa får istället när de väl har bestämt sig, plugga vidare och läsa till ytterligare ämnen för att då kunna bli vad de vill. Det kan då kännas stressande och krävande om man till exempel vill bli klar med sina studier så fort som möjligt, och inte dra ut på det. Jag har en termin kvar i 3an. Sista året; shit!?!! Vad ska jag göra nu? Jag har alltid planerat att komma ut på arbetsmarknaden så fort som möjligt, efter fortsatta studier. Men det kommer inte bli så.. Jag vet inte vad jag vill bli! Vilket leder till att jag inte heller vet vad jag vill läsa. Man hör alla andra: "Jag ska bli lärare", "Jag ska flytta till Småland och läsa där", "jag ska bli polis", "Jag ska bli advokat". Men jag då? Nädu.. ingen aning. Eftersom jag inte tänker ta ett studielån i onödan, till ett program som jag sen kanske ångrar att jag har valt, så får det väl bli ett sabbatsår, tyvärr. Jag ville ju bara bli klar så fort som möjligt.. Nu får jag vänta ett helt år extra bara för att jag inte vet vad jag vill bli.. Men visst, på senare tid har jag haft mina funderingar. Men det skulle då kräva att jag läser till 6 ämnen som inte ingår i den samhällsvetenskapliga linjen, för att få behörighet till detta.
När det gäller curlingföräldrarna som "skämmer bort" sina barn kan detta få sina följder. Föräldrarna gör allt för barnen, som kanske till och med får allt det vill. Men vad leder detta till? Barnen växer upp och tror att allt kommer att serveras på ett fat. Senare kanske de växer upp till att bli osäkra personer. De kanske inte tror att de behöver kämpa för någonting själva, eftersom föräldrarna alltid kommer finnas där och hjälpa dem. Men jag tycker absolut inte att det är fel när föräldrar "skämmer bort" sina barn, tvärtom. Jag tycker däremot att det är viktigt att föräldrarna ändå klargör för vad som gäller; alltså hur livet kommer se ut längre fram. Mamma och pappa kommer inte alltid att finnas här, och man måste lära sig att ta eget ansvar.
Detta ständiga bloggande :p
Som sagt, bloggandet har blivit stort på skolan, och nu vill läraren veta vad som är bra och dåligt med att vi ägnar tid åt att skriva bloggar.
Ja vad ska man då säga om detta... Först var jag lite skeptisk till bloggandet eftersom min fantasi inte är den bästa, jag ansåg direkt att det skulle bli svårt för mig att komma på något att skriva om. Men när vi väl hade kommit igång var det faktiskt väldigt roligt. Det är liksom inget man vanligtvis brukar göra i skolan. Men nu var det faktiskt ett tag sedan jag skrev en blogg, mest för att jag har varit sjuk, men dels för att mina idéer om vad jag ska skriva om i princip har tagit slut.
Några kanske tycker att det är fel att vi blir tvingade till att skriva våra åsikter, då faktiskt vem som helst kan läsa dem. Men jag anser inte att detta är fel. Det är faktiskt ett fritt land, och vi har rätt att ha våra egna åsikter. Sen om man vågar/vill dela med sig av dem eller inte är väl upp till var och en. Men jag har inga problem med detta. Vissa kanske inte heller anser att det är ett "riktigt" undervisningssätt. Det höll jag faktiskt med om förrut. Men om man tänker efter så har det faktiskt varit väldigt givande. Vi har själva fått välja vad vi har velat skriva om inom samhällsämnet, vilket har gjort att vi har kunnat sätta oss in i saker som vi själva tycker är intressanta, och som faktiskt har varit nyttigare än en del andra saker vi har gjort i skolan...
Go Stefan!! ;D och tack för en trevlig termin :)
Skolans onödiga problem..
Humanus Gymnasium... Ja vad ska man säga? Det yttre ser ju bra ut, men innehållet då?
Vi elever måste lära oss att ta mer ansvar, och visa mer respekt när det gäller skolan, lärarna
och eleverna själva. Vi har fördelen med att ha kaffemaskiner och frukt på borden. Varför då förstöra detta genom att kasta frukt och kaffe på väggarna?
Jag tycker att alla som går på gymnasiet borde ha mognat lite mer än så, eller är ni som gör detta kvar på lågstadienivå? Vad kan vi egentligen göra åt detta? Visst kan rektorn ta bort frukten helt och hållet, som var sagt tidigare. Men ska verkligen alla elever straffas för något som några har gjort? Lärarna ska inte behöva säga till eleverna om detta då vi faktiskt inte går på dagis längre. Jag förstår verkligen inte hur vissa människor kan tänka som de gör, men något som är självklart är att mognadsprocessen för vissa har blivit desto långsammare.
Att mogna som person handlar mycket om att kunna tänka på andra människor, och inte bara sig själv, och därmed visa respekt. Vi ska visa respekt till regler, lärare och andra elever. Men däremot tycker jag att förbudet mot att röka på skolans område är onödigt. De som röker står faktiskt inte mitt bland andra elever, utan står längre bort på skolan. Sen kan vissa säga: "Ja, men det är inte så trevligt när det luktar rök på lektionen". Men det gör det ju även om man röker utanför skolans område. 2:ornas parfym luktar fan mer än vad ciggarettlukten gör!! Och när det gäller snusningen... Vi som snusar ska väl knappast behöva gå ut för att få ta en liten prilla? Dessutom stör inte snusningen andra lika mycket.
Men snälla, ni som kastar runt frukt, kaffe och allt vad det är... tänk efter lite. Ni är väl inte 6 år?
Gamla har faktiskt varit unga!
När man pratar om gamla människor verkar det bara handla om respekt, respekt och respekt. Man ska alltid vara trevlig mot gammla människor och man ska resa sig på bussarna så att de får sitta. Men varför ska vi vara så trevliga mot gamla, när de flesta av dem i princip hatar dagens ungdomar? Inte för att dra alla gamlingar över en kant, men lite kan man ju få störa sig...
Visst förstår jag att gamla människor behöver sitta, och respekterar det. Men utöver det, vad gör de egentligen för att förtjäna vår respekt? Jag har lika mycket fördomar mot gamla, som gamla har mot oss ungdomar. Jag blir såå himla irriterad på vissa gamla människor när de åker tåg eller buss. Dem sätter sig ofta på yttersätet, och flyttar inte ens på sig när vagnen/bussen börjar bli full. Utan istället kollar de bara ut genom fönstret precis som det hänt något varje gång någon går förbi.
Har även märkt att det är många av dem som inte klarar av starka dofter, som parfym. När jag var yngre använde jag överdrivet mycket parfym. så en dag när jag satte mig bredvid en äldre kvinna på bussen bytte hon plats efter ett tag. Okej? tänkte jag då.. Inlägget handlar främst om de gamlingar som skäller och är allmänt bittra; tanter med massa smycken och massor av parfym. En sån här speciell starkt doftande tantparfym. Usch! och de ska klaga på oss; dessa bittra gamlingar som kollar så konstigt på en ibland? precis som att dem är rädda för en.,
Men detta kan jag i och för sig förstå, medtanke på att kriminaliteten bland ungdomar har ökat så
drastiskt. Så nu kan jag ju även passa på att nämna att det finns stunder då vi också är rädda för
dem; i trafiken! De är ju för guds skull livsfarliga ibland. Borde de ens få ha körkört? Det är en fråga jag har funderat på faktiskt. Visst har de mer erfarenhet än någon annan, men de har dessutom sämre syn och sämre reaktionsförmåga. För det första kör många gamla människor väldigt långsamt och saktar ner trafiken. Och ibland verkar dem inte ens veta vad dem håller på med; byter filer hur som helst och ser sig inte om. Det borde finnas något slags körningstest som alla ska göra runt 70-årsåldern. Dessutom, om det finns skyltar som varnar för barn, älgar och vildsvin, så borde det väl finnas varningsskyltar för dementa gamlingar.
Ibland känns det helt enkelt som att de själva har glömt bort att de var unga en gång i tiden...
Länk: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3033095.ab
Störande väntan..
Det känns som att många stunder under dagarna bara går ut på att vänta. Man väntar på att lektionerna ska börja efter varje rast då det inte finns något speciellt att göra, så att man kan gå hem efter skoldagen. Och om man pratar med en person i telefon som sedan säger: "Jag ringer dig igen om en stund." Vad ska man tolka det som? En stund tar jag som 10-15 minuter. Så det är väldigt irriterande när det dröjer mer än 2-3 timmar. Kan inte folk lära sig att vara lite tydligare. Något som också stör mig är när det står några bilar framför en när man väntar på att det ska bli grönt. Då kan vissa få för sig att sega något så otroligt, så att ljuset hinner slå om till rött precis när man själv får chansen att köra iväg.
Frihet är att bli myndig, efter att ha väntat i 18 långa år ;p
Gymnasiebeyg
Tre av tre inspekterade gymnasieskolor (Katedralskolan, Polhem, och Lars-Eriks Larsson gymnasiet) får bakläxa av Skolverket. Och vad beror då detta på? Skolverket anser inte att Lunds kommuns gymnasieskolor tar tillräcklig hänsyn till de nationella proven när betygen sätts. De menar att de nationella proven ska ligga till grund för att betygsättningen ska bli enhetlig och rättvis mellan skolorna. Polhem kritiserades bl.a. för att eleverna fick högre kursbetyg än betyg på nationella provet läsåret 2005/2006.
Det här är något som jag faktiskt aldrig riktigt har förstått mig på... Jag har aldrig tyckt att de nationella proven ska ligga till grund för hela betyget, medtanke på att man gör så mycket andra saker i skolan; arbeten, prov osv. Då skulle man lika bra kunna strunta i att göra alla dessa uppgifter, och istället bara göra bra på de nationella proven. Kanske få ett MVG på det, och sen få MVG i betyg. Att de nationella proven ska spela så otroligt stor roll är inte rimligt, för det får det att verka som att alla andra uppgifter vi får inte spelar någon roll.
Dessutom har jag många gånger inte förstått vad nationella proven har med resten av de uppgifter vi fått att göra. I svenska B skrev vi bl.a. uppsatser om Dantes inferno och antiken. Sedan fick vi helt plötsligt skriva en nationell uppsats på 5 timmar.. Jag kan förstå att svenska har mycket med tänkande och skrivande att göra. Men att vi sedan också skulle hålla ett tal förstod jag mig inte riktigt på. För det hade verkligen inget att göra med det vi hade gjort under kursen egentligen. Så hur de nationella proven ska vara avgörande förstår jag inte... Det måste finnas något annat sätt att göra så att betygen på olika skolor blir rättvisa. Trota allt följer vi samma kursplaner. Men däremot gör vi alla olika uppgifter i olika skolor; vissa svårare än andra, vilket kan tolkas som orättvist. Kursplanerna kanske kunde innehålla några specifika uppgifter som varje skola ska göra. Jag tycker iaf att det borde finnas en annan lösning till rättvisa när det gäller detta!
Däremot förstår jag om skolorna kritiseras för att inte har rättat proven enligt anvisningarna, eftersom det då inte blir rättvist
Länk: http://sydsvenskan.se/lund/article373748/Gymnasiebetyg-far-kritik.html
Jämställdheten går neråt
Men ska det verkligen vara såhär? Även om det handlar om en jämnare könsfördelning så tycker jag att det är orättvist. Kvinnor verkar alltid ha haft en "lägre status" än män så varför inte ge dem en större chans? När jag läste om de tre kvinnorna som står med i artikeln blev jag väldigt upprörd. Det kan inte vara så roligt att ha kämpat i flera år för att bli någonting, men sen tar hoppet bara slut - för att männen prioriteras. Sofia Lindblad, 27 år, var en av de kvinnor som nobbats från universitetet. Men inte bara en gång, utan tre gånger. Hon sökte till en veterinärutbildning men kom inte in för att hon var kvinna och ger nu upp. Snacka om bortslängda år...
Visst kan jag hålla med om att en arbetsplats där majoriteten utgörs av kvinnor ska anställa fler män. Men att kvinnor inte ska komma in på den utbildning de vill bara för att män prioriteras är bara sjukt. Ett annat exempel kan vara om en man och en kvinna söker en viss chefsposition så är det oftast mannen som får detta jobb. Men varför? Kvinnor kan också vara bestämda och sträva efter lika mycket.
Jämställdheten går enligt mig neråt, den kommer ingenstans. Jag tycker inte man ska utgå från vilket kön som prioriteras, utan ta in dem som har högst betyg och har kämpat mest. Har flera män och kvinnor samma betyg så tycker jag att de ska ta in den som sökte först, eller välja ut varannan man och varannan kvinna. Håller ni med eller inte? kommentera gärna, eller kom med egna förslag.
Länk: http://www.metro.se/se/article/2008/09/17/23/0756-45/index.xml
Ha det så bra :)
Missbrukare är människor
Jag tycker att det är väldigt viktigt att de som har fastnat i ett missbruk ska få vård. Jag tycker att det är viktigt att fokusera på narkomanerna som visar en vilja till förändring och tycker att de förtjänar en andra chans i livet. I Malmö är väntetiden två år för behandling av drogmissbruk. Detta borde kännas som en evighet för de som väntar. Och är detta verkligen rimligt med tanke på att narkomanerna kan dö under tiden?
Samhället verkar se ner på narkomaner otroligt mycket. Folk tycker helt enkelt att dem är skrämmande och verkar tro att dem är kapabla till vad som helst. Visst finns de dem som stämmer in på detta, men kan man verkligen dra alla narkomaner över en kant? nej. Men många har ändå denna negativa och bortstötande syn på narkomaner och de flesta tar avstånd från dem. Detta kan i sin tur leda till att narkomanerna känner sig utstötta och kanske inte kan bli direkt välkomna in i samhället igen. En föredetta narkoman kan t.ex. ha svårt för att få arbete, eftersom denna person redan har fått en "narkomanstämpel", och då anses vara farlig. Att leva som drogberoende, betyder ofta att man lever en bit utanför samhället än vad man gör som alkoholist. Bara det faktum att droger oftast är olagliga, gör att man är kriminell bara genom att handskas med droger. Det behövs mer pengar till droger än till alkohol, och man sätter många av sina egna och samhällets värderingar åt sidan för att få tag på pengar. Det blir svårt att klara av ett jobb, en del prostituerar sig, hamnar i fängelse osv. Det är dessa faktorer som gör det svårare att ta sig tillbaka till ett normalt liv. För en del människor kan det handla om att få starta om från början.
De som söker sig till behandlingshem eller liknande berättar mycket hemska historier om hur de fått lida för att få tag på narkotikan. Men varför fortsätter dem då? Är det drogerna som håller dem kvar, eller kanske den narkomana livsstilen? Något man kan ta upp är att det vanliga livet ur narkomanernas synvinkel, faktiskt verkar vara "sämre" än livet som narkoman. Jag anser att det är lika allvarligt att vara narkoman som alkoholist, vilket inte många andra tycker..
Länkar:
Expressen - http://metadonpatientforeningen.org/regeringen%20offrar%20narkom..pdf
MOB - http://www.mobilisera.nu/
Jane kämpar - http://malmolund.city.se/nyheter/2008/05/14/Jane__22__kampar_for_att_fa_behandling/
Farligt Farligt!
Och för att inte nämna att jag höll på att bli påkörd igår! Jag och Sara var påväg till träningen.
Vi körde på en väg med två filer, vi i den högra. Helt plötsligt kommer en sån här "personbilsbuss" i
vänster fil och kör brevid. Men tror ni hon kör långt förbi? haha nej verkligen inte. Utan att blinka eller något byter hon till den högra filen utan att se sig om, när vi i stort sett ligger precis bredvid. Utan bromsen hade vi nog kört av vägen och rakt in i buskarna. Så snacka om att det verkligen finns personer som inte borde ha körkort! Dessutom var det min pojkväns farfars bil, så man kan ju va glad att det inte hände något :/
Men sen kan man ju inte alltid bara skylla på andra. För idag fick jag själv näven visad av en gubbe då jag hade missat väjningsplikten :P
Välkommen till min första blogg!
Ha det gött! :)
