Jämställdheten går neråt
Varför män prioriteras inför utbildningar och arbeten har jag aldrig förstått. Kvinnor är fullt lika kapabla till att utföra samma arbetsuppgifter... När jag läste artikeln Kvinnor väljs bort från högskoleutbildningar fick jag reda på att kvinnor faktiskt diskrimineras vid antagningar till högskolan. Detta var något jag inte visste om och blev chockad över. 36 granskade högskolor väljer ut män istället för kvinnor även om betygen eller högskolepoängen är lika. Två tredjedelar av antagningarna här får de sökande männen. Men detta handlar även om att högskolorna vill ha en jämnare könsfördelning, eftersom det under de senaste 10 åren har varit 60 procent kvinnor och 40 procent män.
Men ska det verkligen vara såhär? Även om det handlar om en jämnare könsfördelning så tycker jag att det är orättvist. Kvinnor verkar alltid ha haft en "lägre status" än män så varför inte ge dem en större chans? När jag läste om de tre kvinnorna som står med i artikeln blev jag väldigt upprörd. Det kan inte vara så roligt att ha kämpat i flera år för att bli någonting, men sen tar hoppet bara slut - för att männen prioriteras. Sofia Lindblad, 27 år, var en av de kvinnor som nobbats från universitetet. Men inte bara en gång, utan tre gånger. Hon sökte till en veterinärutbildning men kom inte in för att hon var kvinna och ger nu upp. Snacka om bortslängda år...
Visst kan jag hålla med om att en arbetsplats där majoriteten utgörs av kvinnor ska anställa fler män. Men att kvinnor inte ska komma in på den utbildning de vill bara för att män prioriteras är bara sjukt. Ett annat exempel kan vara om en man och en kvinna söker en viss chefsposition så är det oftast mannen som får detta jobb. Men varför? Kvinnor kan också vara bestämda och sträva efter lika mycket.
Jämställdheten går enligt mig neråt, den kommer ingenstans. Jag tycker inte man ska utgå från vilket kön som prioriteras, utan ta in dem som har högst betyg och har kämpat mest. Har flera män och kvinnor samma betyg så tycker jag att de ska ta in den som sökte först, eller välja ut varannan man och varannan kvinna. Håller ni med eller inte? kommentera gärna, eller kom med egna förslag.
Länk: http://www.metro.se/se/article/2008/09/17/23/0756-45/index.xml
Ha det så bra :)
Men ska det verkligen vara såhär? Även om det handlar om en jämnare könsfördelning så tycker jag att det är orättvist. Kvinnor verkar alltid ha haft en "lägre status" än män så varför inte ge dem en större chans? När jag läste om de tre kvinnorna som står med i artikeln blev jag väldigt upprörd. Det kan inte vara så roligt att ha kämpat i flera år för att bli någonting, men sen tar hoppet bara slut - för att männen prioriteras. Sofia Lindblad, 27 år, var en av de kvinnor som nobbats från universitetet. Men inte bara en gång, utan tre gånger. Hon sökte till en veterinärutbildning men kom inte in för att hon var kvinna och ger nu upp. Snacka om bortslängda år...
Visst kan jag hålla med om att en arbetsplats där majoriteten utgörs av kvinnor ska anställa fler män. Men att kvinnor inte ska komma in på den utbildning de vill bara för att män prioriteras är bara sjukt. Ett annat exempel kan vara om en man och en kvinna söker en viss chefsposition så är det oftast mannen som får detta jobb. Men varför? Kvinnor kan också vara bestämda och sträva efter lika mycket.
Jämställdheten går enligt mig neråt, den kommer ingenstans. Jag tycker inte man ska utgå från vilket kön som prioriteras, utan ta in dem som har högst betyg och har kämpat mest. Har flera män och kvinnor samma betyg så tycker jag att de ska ta in den som sökte först, eller välja ut varannan man och varannan kvinna. Håller ni med eller inte? kommentera gärna, eller kom med egna förslag.
Länk: http://www.metro.se/se/article/2008/09/17/23/0756-45/index.xml
Ha det så bra :)
Missbrukare är människor
Jag läste precis en artikel i expressen som handlar om att regeringen offrar narkomanernas liv. Medans jag läste denna artikel blev jag väldigt upprörd! Har inte narkomaner (och alkoholister) lika rätt till vård och ett normalt liv som alla andra? Jag håller definitivt med om det som står; att alliansens inställning till narkotikafrågan är omodern och utestänger narkomanerna från vård. MOB (mobilisering mot narkotika) har lagts ner. Varför? Regeringen har inte ens kommit med en åtgärd för att förbättra situationen för de tunga missbrukarna. Jag håller med artikelförfattarna om att denna nedläggning var ett dåligt och olyckligt beslut. MOB har lyckats hålla narkotikafrågan levande och har varit framgångsrika i sina projekt. Jag läste mer på MOB's hemsida där det tragiskt nog stod att de hade avvecklats den 31 december 2007. Här läste jag också mer om deras budskap, då jag verkligen inte förstod varför de hade lagts ner.. Deras tre huvudbudskap var: tillgången till narkotika ska strypas, färre ungdomar ska pröva och experimentera med droger och att fler personer med missbruksproblem ska få hjälp att sluta missbruka.
Jag tycker att det är väldigt viktigt att de som har fastnat i ett missbruk ska få vård. Jag tycker att det är viktigt att fokusera på narkomanerna som visar en vilja till förändring och tycker att de förtjänar en andra chans i livet. I Malmö är väntetiden två år för behandling av drogmissbruk. Detta borde kännas som en evighet för de som väntar. Och är detta verkligen rimligt med tanke på att narkomanerna kan dö under tiden?
Samhället verkar se ner på narkomaner otroligt mycket. Folk tycker helt enkelt att dem är skrämmande och verkar tro att dem är kapabla till vad som helst. Visst finns de dem som stämmer in på detta, men kan man verkligen dra alla narkomaner över en kant? nej. Men många har ändå denna negativa och bortstötande syn på narkomaner och de flesta tar avstånd från dem. Detta kan i sin tur leda till att narkomanerna känner sig utstötta och kanske inte kan bli direkt välkomna in i samhället igen. En föredetta narkoman kan t.ex. ha svårt för att få arbete, eftersom denna person redan har fått en "narkomanstämpel", och då anses vara farlig. Att leva som drogberoende, betyder ofta att man lever en bit utanför samhället än vad man gör som alkoholist. Bara det faktum att droger oftast är olagliga, gör att man är kriminell bara genom att handskas med droger. Det behövs mer pengar till droger än till alkohol, och man sätter många av sina egna och samhällets värderingar åt sidan för att få tag på pengar. Det blir svårt att klara av ett jobb, en del prostituerar sig, hamnar i fängelse osv. Det är dessa faktorer som gör det svårare att ta sig tillbaka till ett normalt liv. För en del människor kan det handla om att få starta om från början.
De som söker sig till behandlingshem eller liknande berättar mycket hemska historier om hur de fått lida för att få tag på narkotikan. Men varför fortsätter dem då? Är det drogerna som håller dem kvar, eller kanske den narkomana livsstilen? Något man kan ta upp är att det vanliga livet ur narkomanernas synvinkel, faktiskt verkar vara "sämre" än livet som narkoman. Jag anser att det är lika allvarligt att vara narkoman som alkoholist, vilket inte många andra tycker..
Länkar:
Expressen - http://metadonpatientforeningen.org/regeringen%20offrar%20narkom..pdf
MOB - http://www.mobilisera.nu/
Jane kämpar - http://malmolund.city.se/nyheter/2008/05/14/Jane__22__kampar_for_att_fa_behandling/
Jag tycker att det är väldigt viktigt att de som har fastnat i ett missbruk ska få vård. Jag tycker att det är viktigt att fokusera på narkomanerna som visar en vilja till förändring och tycker att de förtjänar en andra chans i livet. I Malmö är väntetiden två år för behandling av drogmissbruk. Detta borde kännas som en evighet för de som väntar. Och är detta verkligen rimligt med tanke på att narkomanerna kan dö under tiden?
Samhället verkar se ner på narkomaner otroligt mycket. Folk tycker helt enkelt att dem är skrämmande och verkar tro att dem är kapabla till vad som helst. Visst finns de dem som stämmer in på detta, men kan man verkligen dra alla narkomaner över en kant? nej. Men många har ändå denna negativa och bortstötande syn på narkomaner och de flesta tar avstånd från dem. Detta kan i sin tur leda till att narkomanerna känner sig utstötta och kanske inte kan bli direkt välkomna in i samhället igen. En föredetta narkoman kan t.ex. ha svårt för att få arbete, eftersom denna person redan har fått en "narkomanstämpel", och då anses vara farlig. Att leva som drogberoende, betyder ofta att man lever en bit utanför samhället än vad man gör som alkoholist. Bara det faktum att droger oftast är olagliga, gör att man är kriminell bara genom att handskas med droger. Det behövs mer pengar till droger än till alkohol, och man sätter många av sina egna och samhällets värderingar åt sidan för att få tag på pengar. Det blir svårt att klara av ett jobb, en del prostituerar sig, hamnar i fängelse osv. Det är dessa faktorer som gör det svårare att ta sig tillbaka till ett normalt liv. För en del människor kan det handla om att få starta om från början.
De som söker sig till behandlingshem eller liknande berättar mycket hemska historier om hur de fått lida för att få tag på narkotikan. Men varför fortsätter dem då? Är det drogerna som håller dem kvar, eller kanske den narkomana livsstilen? Något man kan ta upp är att det vanliga livet ur narkomanernas synvinkel, faktiskt verkar vara "sämre" än livet som narkoman. Jag anser att det är lika allvarligt att vara narkoman som alkoholist, vilket inte många andra tycker..
Länkar:
Expressen - http://metadonpatientforeningen.org/regeringen%20offrar%20narkom..pdf
MOB - http://www.mobilisera.nu/
Jane kämpar - http://malmolund.city.se/nyheter/2008/05/14/Jane__22__kampar_for_att_fa_behandling/
Farligt Farligt!
Har haft mitt körkort i drygt en månad, men det är inte förrän nu jag har insett vilka idioter det finns i trafiken. Inte förrän jag hade börjat köra dem första gångerna insåg jag hur farliga cyklister egentligen är, och tänkte på hur jag själv cyklar. Jag kom på att de cyklister som irriterar mig när jag kör, cyklar på samma sätt som jag - mitt i vägen, över övergångsställena hur som helst osv. Så man kanske ska tänka till lite?:P 
Och för att inte nämna att jag höll på att bli påkörd igår! Jag och Sara var påväg till träningen.
Vi körde på en väg med två filer, vi i den högra. Helt plötsligt kommer en sån här "personbilsbuss" i
vänster fil och kör brevid. Men tror ni hon kör långt förbi? haha nej verkligen inte. Utan att blinka eller något byter hon till den högra filen utan att se sig om, när vi i stort sett ligger precis bredvid. Utan bromsen hade vi nog kört av vägen och rakt in i buskarna. Så snacka om att det verkligen finns personer som inte borde ha körkort! Dessutom var det min pojkväns farfars bil, så man kan ju va glad att det inte hände något :/
Men sen kan man ju inte alltid bara skylla på andra. För idag fick jag själv näven visad av en gubbe då jag hade missat väjningsplikten :P
Och för att inte nämna att jag höll på att bli påkörd igår! Jag och Sara var påväg till träningen.
Vi körde på en väg med två filer, vi i den högra. Helt plötsligt kommer en sån här "personbilsbuss" i
vänster fil och kör brevid. Men tror ni hon kör långt förbi? haha nej verkligen inte. Utan att blinka eller något byter hon till den högra filen utan att se sig om, när vi i stort sett ligger precis bredvid. Utan bromsen hade vi nog kört av vägen och rakt in i buskarna. Så snacka om att det verkligen finns personer som inte borde ha körkort! Dessutom var det min pojkväns farfars bil, så man kan ju va glad att det inte hände något :/
Men sen kan man ju inte alltid bara skylla på andra. För idag fick jag själv näven visad av en gubbe då jag hade missat väjningsplikten :P
Välkommen till min första blogg!
Hejsan! Nu har jag skapat min första blogg någonsin, så vet inte så mycket om det:P Har aldrig egentligen varit intresserad av att skaffa en. Men det är faktiskt en skoluppgift vi har fått i samhäll C, då vi får skriva om allt som går att relatera till kursen. Just nu sitter jag på lektionen och funderar på vad mitt nästa inlägg ska handla om, men mina tankar sträcker sig inte så långt. Chockerande? haha, nej verkligen inte. Med min fantasi är det något jag är van vid.
Ha det gött! :)
Ha det gött! :)
