Missbrukare är människor
Jag läste precis en artikel i expressen som handlar om att regeringen offrar narkomanernas liv. Medans jag läste denna artikel blev jag väldigt upprörd! Har inte narkomaner (och alkoholister) lika rätt till vård och ett normalt liv som alla andra? Jag håller definitivt med om det som står; att alliansens inställning till narkotikafrågan är omodern och utestänger narkomanerna från vård. MOB (mobilisering mot narkotika) har lagts ner. Varför? Regeringen har inte ens kommit med en åtgärd för att förbättra situationen för de tunga missbrukarna. Jag håller med artikelförfattarna om att denna nedläggning var ett dåligt och olyckligt beslut. MOB har lyckats hålla narkotikafrågan levande och har varit framgångsrika i sina projekt. Jag läste mer på MOB's hemsida där det tragiskt nog stod att de hade avvecklats den 31 december 2007. Här läste jag också mer om deras budskap, då jag verkligen inte förstod varför de hade lagts ner.. Deras tre huvudbudskap var: tillgången till narkotika ska strypas, färre ungdomar ska pröva och experimentera med droger och att fler personer med missbruksproblem ska få hjälp att sluta missbruka.
Jag tycker att det är väldigt viktigt att de som har fastnat i ett missbruk ska få vård. Jag tycker att det är viktigt att fokusera på narkomanerna som visar en vilja till förändring och tycker att de förtjänar en andra chans i livet. I Malmö är väntetiden två år för behandling av drogmissbruk. Detta borde kännas som en evighet för de som väntar. Och är detta verkligen rimligt med tanke på att narkomanerna kan dö under tiden?
Samhället verkar se ner på narkomaner otroligt mycket. Folk tycker helt enkelt att dem är skrämmande och verkar tro att dem är kapabla till vad som helst. Visst finns de dem som stämmer in på detta, men kan man verkligen dra alla narkomaner över en kant? nej. Men många har ändå denna negativa och bortstötande syn på narkomaner och de flesta tar avstånd från dem. Detta kan i sin tur leda till att narkomanerna känner sig utstötta och kanske inte kan bli direkt välkomna in i samhället igen. En föredetta narkoman kan t.ex. ha svårt för att få arbete, eftersom denna person redan har fått en "narkomanstämpel", och då anses vara farlig. Att leva som drogberoende, betyder ofta att man lever en bit utanför samhället än vad man gör som alkoholist. Bara det faktum att droger oftast är olagliga, gör att man är kriminell bara genom att handskas med droger. Det behövs mer pengar till droger än till alkohol, och man sätter många av sina egna och samhällets värderingar åt sidan för att få tag på pengar. Det blir svårt att klara av ett jobb, en del prostituerar sig, hamnar i fängelse osv. Det är dessa faktorer som gör det svårare att ta sig tillbaka till ett normalt liv. För en del människor kan det handla om att få starta om från början.
De som söker sig till behandlingshem eller liknande berättar mycket hemska historier om hur de fått lida för att få tag på narkotikan. Men varför fortsätter dem då? Är det drogerna som håller dem kvar, eller kanske den narkomana livsstilen? Något man kan ta upp är att det vanliga livet ur narkomanernas synvinkel, faktiskt verkar vara "sämre" än livet som narkoman. Jag anser att det är lika allvarligt att vara narkoman som alkoholist, vilket inte många andra tycker..
Länkar:
Expressen - http://metadonpatientforeningen.org/regeringen%20offrar%20narkom..pdf
MOB - http://www.mobilisera.nu/
Jane kämpar - http://malmolund.city.se/nyheter/2008/05/14/Jane__22__kampar_for_att_fa_behandling/
Jag tycker att det är väldigt viktigt att de som har fastnat i ett missbruk ska få vård. Jag tycker att det är viktigt att fokusera på narkomanerna som visar en vilja till förändring och tycker att de förtjänar en andra chans i livet. I Malmö är väntetiden två år för behandling av drogmissbruk. Detta borde kännas som en evighet för de som väntar. Och är detta verkligen rimligt med tanke på att narkomanerna kan dö under tiden?
Samhället verkar se ner på narkomaner otroligt mycket. Folk tycker helt enkelt att dem är skrämmande och verkar tro att dem är kapabla till vad som helst. Visst finns de dem som stämmer in på detta, men kan man verkligen dra alla narkomaner över en kant? nej. Men många har ändå denna negativa och bortstötande syn på narkomaner och de flesta tar avstånd från dem. Detta kan i sin tur leda till att narkomanerna känner sig utstötta och kanske inte kan bli direkt välkomna in i samhället igen. En föredetta narkoman kan t.ex. ha svårt för att få arbete, eftersom denna person redan har fått en "narkomanstämpel", och då anses vara farlig. Att leva som drogberoende, betyder ofta att man lever en bit utanför samhället än vad man gör som alkoholist. Bara det faktum att droger oftast är olagliga, gör att man är kriminell bara genom att handskas med droger. Det behövs mer pengar till droger än till alkohol, och man sätter många av sina egna och samhällets värderingar åt sidan för att få tag på pengar. Det blir svårt att klara av ett jobb, en del prostituerar sig, hamnar i fängelse osv. Det är dessa faktorer som gör det svårare att ta sig tillbaka till ett normalt liv. För en del människor kan det handla om att få starta om från början.
De som söker sig till behandlingshem eller liknande berättar mycket hemska historier om hur de fått lida för att få tag på narkotikan. Men varför fortsätter dem då? Är det drogerna som håller dem kvar, eller kanske den narkomana livsstilen? Något man kan ta upp är att det vanliga livet ur narkomanernas synvinkel, faktiskt verkar vara "sämre" än livet som narkoman. Jag anser att det är lika allvarligt att vara narkoman som alkoholist, vilket inte många andra tycker..
Länkar:
Expressen - http://metadonpatientforeningen.org/regeringen%20offrar%20narkom..pdf
MOB - http://www.mobilisera.nu/
Jane kämpar - http://malmolund.city.se/nyheter/2008/05/14/Jane__22__kampar_for_att_fa_behandling/
Kommentarer
Postat av: Stefanhum
Du tar upp en väldigt viktig fråga.Du skriver både egagerat och nyanserat, mycket bra! Liksom dig blir jag upprörd när det inte finns förståelse fö männiksor som befinner sig i en svår situation och som behöver stöd. Jag tror du har helt rätt i att många vill blunda för det som är skrämmande och väljer at blunda elelr förenkla. Men vill vi verkligen ha ett samhälle som inte värnar om det svaga. en fråga som borde diskuteras mer.
Trackback
